Klockan är bara 10:28 (i skrivande stund) och jag har redan träffat på flera trevliga människor idag, samt fått ett flertal komplimanger. Vanlig, hederlig trevlighet är mycket underskattad. Att le är också något som många människor verkar ha svårt för. Varför? Jag förstår att alla inte kan gå omkring och le som ufon hela dagen lång, men come on, lite får man anstränga sig. Man får ju tillbaka det man ger. Eller bara klistra på ett falskt smile trots att du har en dålig morgon och helst vill gå hem och lägga dig, så får du se att leendet kommer förvandlas till ett äkta sådant utan att du ens märkt det. Fake it ’til you make it, eller hur?
Har i alla fall haft en underbar morgon. Hoppas att ni också har det. Nu är det dags för mellanmål, eller frukost nr 2, som jag kallar det. Är sjukt sugen på keso och ananas. Hörs!
