Fredag – skräckdagen. Det hemska tandläkarbesöket som vi (läs: jag) var så nervösa inför gick hur bra som helst. Jay fick en lugnande medicin innan, och det skulle ta ca 20 minuter innan den skulle börja verka. Vi satt och väntade, och jag blev mer och mer orolig eftersom han var helt opåverkad av medicinen. Hemska skräckbilder från förra besöket flashade förbi i huvudet på mig. Men när vi skulle resa på oss och gå in till tandis så märktes det att han började bli lite lullig. När han väl låg i tandläkarstolen så började han babbla en massa nonsens om elefanter och skratta och ställa tusen frågor till tandläkaren. Det var så roligt att se, han var hur underhållande som helst, fick oss alla att skratta. Själva ingreppet gick snabbt och smärtfritt. Hon hade gett honom dubbla doser bedövning.
Efteråt fick vi vänta en timme. De ville se att medicin avtog som den skulle. Det gjorde den, men innan dess spelade jag in honom så att han kunde titta sen, och se hur rolig han var. Vid ett tillfälle blev han helt tyst, satte handen på sin näsa och sa: ”Mamma, min näsa växer… jag kan känna det…” På väg upp till oss köpte vi med oss thai mat, glass och lite annat gott. Och ja, jag kan se ironin i att gå direkt från tandläkaren till godisaffären. Godiset var dock till mig, inte Jay. Och glassen rekommenderade tandis, i bedövande syfte. Nu mår Jay bra, han ligger här brevid mig och kollar på film, och är helt återställd. Vi ska bara ta det lugnt idag och mysa. Jag är i vilket fall som helst trött som satan och vill inget annat än att dega i soffan idag.
Ha en fin fredag, så hörs vi sen.
Kollade vad jag hittade i godisaffären: vit toblerone!!! Som jag har letat! Finally!!!