Sömnbristen hann ikapp mig under dagen. Mitt goda humör är kvar, men min kropp håller inte med. Ögonlocken åker ner hela tiden och gäspningarna är så många att de börjar se ut som tvångsmässiga tics. Kunde inte somna igår. Alls. Det enda jag egentligen känner för att göra just nu är att slänga mig ner i soffan med en bra bok eller någon serie. Men först blir det middag och läxhjälp åt Jay (jag intalar mig själv att jag gör någon nytta men i själva verket klarar han av det mesta fint själv…).
Nej, nu ska jag försöka väcka mig själv till liv igen genom att sätta på lite bra musik och börja med middagen. Det är så vi brukar göra, jag och Jay; lyssna på musik, dansa, laga mat, skratta, sjunga och skoja samtidigt 🙂 Simultankapacitet! Skriver mer om en stund.